publicerad: 2015
koagulera
koagul·era
verb
~de ~t • bringa att stelna el. fällas ut; jfr koagulation
| Finita former | |
|---|---|
| koagulerar | presens aktiv |
| koaguleras | presens passiv |
| koagulerade | preteritum aktiv |
| koagulerades | preteritum passiv |
| koagulera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att koagulera | infinitiv aktiv |
| att koaguleras | infinitiv passiv |
| har/hade koagulerat | supinum aktiv |
| har/hade koagulerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| koagulerande | |
| Perfekt particip | |
| en koagulerad + substantiv | |
| ett koagulerat + substantiv | |
| den/det/de koagulerade + substantiv | |


