publicerad: 2015
kommutator
kom·mut·at·or
[‑a`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • strömvändare, strömomkastare
Singular | |
---|---|
en kommutator | obestämd form |
en kommutators | obestämd form genitiv |
kommutatorn | bestämd form |
kommutatorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kommutatorer | obestämd form |
kommutatorers | obestämd form genitiv |
kommutatorerna | bestämd form |
kommutatorernas | bestämd form genitiv |