publicerad: 2015
konstintendent
konst|in·tend·ent
substantiv
~en ~er konst 1 intendent 1
Singular | |
---|---|
en konstintendent | obestämd form |
en konstintendents | obestämd form genitiv |
konstintendenten | bestämd form |
konstintendentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konstintendenter | obestämd form |
konstintendenters | obestämd form genitiv |
konstintendenterna | bestämd form |
konstintendenternas | bestämd form genitiv |