publicerad: 2015
konstruktiv
kon·strukt·iv
[kån´‑ el. ‑i´v]
adjektiv
~t ~a • som gäller konstruktion; konstruerande; uppbyggande, nyskapande
Positiv | |
---|---|
en konstruktiv + substantiv | |
ett konstruktivt + substantiv | |
den/det/de konstruktiva + substantiv | |
den konstruktive + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de konstruktivare + substantiv | |
Superlativ | |
är konstruktivast | |
den/det/de konstruktivaste + substantiv |