SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kontur
kont·­ur [‑u´r] substantiv ~en ~er ytterlinje; grund­drag
Singular
en konturobestämd form
en kontursobestämd form genitiv
konturenbestämd form
konturensbestämd form genitiv
Plural
konturerobestämd form
konturersobestämd form genitiv
konturernabestämd form
konturernasbestämd form genitiv