publicerad: 2015
konvent
kon·vent
[‑ven´t]
substantiv
~et; pl. ~ 1 sammankomst, möte2 kloster3 ⟨finl.⟩ skolfest4 ⟨finl.⟩ elevkår
Singular | |
---|---|
ett konvent | obestämd form |
ett konvents | obestämd form genitiv |
konventet | bestämd form |
konventets | bestämd form genitiv |
Plural | |
konvent | obestämd form |
konvents | obestämd form genitiv |
konventen | bestämd form |
konventens | bestämd form genitiv |