publicerad: 2015
konversation
kon·vers·at·ion
substantiv
~en ~er • samtal; till konversera
Singular | |
---|---|
en konversation | obestämd form |
en konversations | obestämd form genitiv |
konversationen | bestämd form |
konversationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konversationer | obestämd form |
konversationers | obestämd form genitiv |
konversationerna | bestämd form |
konversationernas | bestämd form genitiv |