publicerad: 2015
koppärr
kopp|ärr
substantiv
~et; pl. ~ • till 1koppa ärr
Singular | |
---|---|
ett koppärr | obestämd form |
ett koppärrs | obestämd form genitiv |
koppärret | bestämd form |
koppärrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
koppärr | obestämd form |
koppärrs | obestämd form genitiv |
koppärren | bestämd form |
koppärrens | bestämd form genitiv |