publicerad: 2015
kornett
korn·ett
[‑et´]
substantiv
~en ~er • ett blåsinstrument
Singular | |
---|---|
en kornett | obestämd form |
en kornetts | obestämd form genitiv |
kornetten | bestämd form |
kornettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kornetter | obestämd form |
kornetters | obestämd form genitiv |
kornetterna | bestämd form |
kornetternas | bestämd form genitiv |