publicerad: 2015
korsordslösare
kors·ords|lös·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑lösarna korsord lösare 1
Singular | |
---|---|
en korsordslösare | obestämd form |
en korsordslösares | obestämd form genitiv |
korsordslösaren | bestämd form |
korsordslösarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
korsordslösare | obestämd form |
korsordslösares | obestämd form genitiv |
korsordslösarna | bestämd form |
korsordslösarnas | bestämd form genitiv |