publicerad: 2015
kortslutning
kort|slut·ning
substantiv
~en ~ar • äv. bildl. blackout: kortslutning i hjärnan
Singular | |
---|---|
en kortslutning | obestämd form |
en kortslutnings | obestämd form genitiv |
kortslutningen | bestämd form |
kortslutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kortslutningar | obestämd form |
kortslutningars | obestämd form genitiv |
kortslutningarna | bestämd form |
kortslutningarnas | bestämd form genitiv |