publicerad: 2015
krämare
kräm·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. krämarna • småhandlare; krass affärsman
Singular | |
---|---|
en krämare | obestämd form |
en krämares | obestämd form genitiv |
krämaren | bestämd form |
krämarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krämare | obestämd form |
krämares | obestämd form genitiv |
krämarna | bestämd form |
krämarnas | bestämd form genitiv |