publicerad: 2015
krämare
kräm·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. krämarna • småhandlare; krass affärsman
| Singular | |
|---|---|
| en krämare | obestämd form |
| en krämares | obestämd form genitiv |
| krämaren | bestämd form |
| krämarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| krämare | obestämd form |
| krämares | obestämd form genitiv |
| krämarna | bestämd form |
| krämarnas | bestämd form genitiv |


