publicerad: 2015
krans
krans
substantiv
~en ~ar • ring av blommor särsk. vid begravning; krets; kransformat bakverk
| Singular | |
|---|---|
| en krans | obestämd form |
| en krans | obestämd form genitiv |
| kransen | bestämd form |
| kransens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kransar | obestämd form |
| kransars | obestämd form genitiv |
| kransarna | bestämd form |
| kransarnas | bestämd form genitiv |


