publicerad: 2015
krans
krans
substantiv
~en ~ar • ring av blommor särsk. vid begravning; krets; kransformat bakverk
Singular | |
---|---|
en krans | obestämd form |
en krans | obestämd form genitiv |
kransen | bestämd form |
kransens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kransar | obestämd form |
kransars | obestämd form genitiv |
kransarna | bestämd form |
kransarnas | bestämd form genitiv |