SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kronvittne
kron|­vittne substantiv ~t ~n brottsling som mot löfte om straff­lindring vittnar mot sina med­brottslingar
Singular
ett kronvittneobestämd form
ett kronvittnesobestämd form genitiv
kronvittnetbestämd form
kronvittnetsbestämd form genitiv
Plural
kronvittnenobestämd form
kronvittnensobestämd form genitiv
kronvittnenabestämd form
kronvittnenasbestämd form genitiv