publicerad: 2015
krossa
krossa
verb
~de ~t 1 slå sönder, förinta2 ⟨vard.⟩ korsa, fara över: krossa Atlanten – Alla sammansättn. med kross- hör till krossa 1.
Finita former | |
---|---|
krossar | presens aktiv |
krossas | presens passiv |
krossade | preteritum aktiv |
krossades | preteritum passiv |
krossa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att krossa | infinitiv aktiv |
att krossas | infinitiv passiv |
har/hade krossat | supinum aktiv |
har/hade krossats | supinum passiv |
Presens particip | |
krossande | |
Perfekt particip | |
en krossad + substantiv | |
ett krossat + substantiv | |
den/det/de krossade + substantiv |