publicerad: 2015
krycka
krycka
substantiv
~n kryckor • stav som utgör gångstöd; gå på kryckor äv. bildl. gå dåligt
Singular | |
---|---|
en krycka | obestämd form |
en kryckas | obestämd form genitiv |
kryckan | bestämd form |
kryckans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kryckor | obestämd form |
kryckors | obestämd form genitiv |
kryckorna | bestämd form |
kryckornas | bestämd form genitiv |