publicerad: 2015
kulturkanon
kult·ur|kan·on
substantiv
~en el. ~; pl. ~er • till 1kanon 1 kultur 1
Singular | |
---|---|
en kulturkanon | obestämd form |
en kulturkanons | obestämd form genitiv |
kulturkanonen (kulturkanon) | bestämd form |
kulturkanonens (kulturkanons) | bestämd form genitiv |
Plural | |
kulturkanoner | obestämd form |
kulturkanoners | obestämd form genitiv |
kulturkanonerna | bestämd form |
kulturkanonernas | bestämd form genitiv |