publicerad: 2015
kunskapsbrist
kun·skaps|brist
substantiv
~en ~er • till brist 1,2 kunskap
Singular | |
---|---|
en kunskapsbrist | obestämd form |
en kunskapsbrists | obestämd form genitiv |
kunskapsbristen | bestämd form |
kunskapsbristens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kunskapsbrister | obestämd form |
kunskapsbristers | obestämd form genitiv |
kunskapsbristerna | bestämd form |
kunskapsbristernas | bestämd form genitiv |