publicerad: 2015
kvällning
kväll·ning
substantiv
~en ~ar • kväll: i kvällningen
Singular | |
---|---|
en kvällning | obestämd form |
en kvällnings | obestämd form genitiv |
kvällningen | bestämd form |
kvällningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvällningar | obestämd form |
kvällningars | obestämd form genitiv |
kvällningarna | bestämd form |
kvällningarnas | bestämd form genitiv |