publicerad: 2015
kvilta
kvilta
el. quilta
[kvil`ta]
verb
~de ~t • sy t.ex. täcke av lappar; kviltad jacka jacka med speciellt rutmönster
Finita former | |
---|---|
kviltar (quiltar) | presens aktiv |
kviltas (quiltas) | presens passiv |
kviltade (quiltade) | preteritum aktiv |
kviltades (quiltades) | preteritum passiv |
kvilta (quilta) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kvilta (quilta) | infinitiv aktiv |
att kviltas (quiltas) | infinitiv passiv |
har/hade kviltat (quiltat) | supinum aktiv |
har/hade kviltats (quiltats) | supinum passiv |
Presens particip | |
kviltande (quiltande) | |
Perfekt particip | |
en kviltad (quiltad) + substantiv | |
ett kviltat (quiltat) + substantiv | |
den/det/de kviltade (quiltade) + substantiv |