publicerad: 2015
kyrka
kyrka
substantiv
~n kyrkor • kyrkobyggnad; kyrkan organisationen för kristendomen – I sammansättn. kyrk-, kyrko-.
Singular | |
---|---|
en kyrka | obestämd form |
en kyrkas | obestämd form genitiv |
kyrkan | bestämd form |
kyrkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kyrkor | obestämd form |
kyrkors | obestämd form genitiv |
kyrkorna | bestämd form |
kyrkornas | bestämd form genitiv |