publicerad: 2015
läsbegåvning
läs|be·gåv·ning
substantiv
~en ~ar • till läsa 2 begåvning
Singular | |
---|---|
en läsbegåvning | obestämd form |
en läsbegåvnings | obestämd form genitiv |
läsbegåvningen | bestämd form |
läsbegåvningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
läsbegåvningar | obestämd form |
läsbegåvningars | obestämd form genitiv |
läsbegåvningarna | bestämd form |
läsbegåvningarnas | bestämd form genitiv |