publicerad: 2015
löning
lön·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ avlöning, lön
Singular | |
---|---|
en löning | obestämd form |
en lönings | obestämd form genitiv |
löningen | bestämd form |
löningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
löningar | obestämd form |
löningars | obestämd form genitiv |
löningarna | bestämd form |
löningarnas | bestämd form genitiv |