publicerad: 2015
lagbrytare
lag|bryt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑brytarna • till 1lag 1 och bryta 4
Singular | |
---|---|
en lagbrytare | obestämd form |
en lagbrytares | obestämd form genitiv |
lagbrytaren | bestämd form |
lagbrytarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lagbrytare | obestämd form |
lagbrytares | obestämd form genitiv |
lagbrytarna | bestämd form |
lagbrytarnas | bestämd form genitiv |