publicerad: 2015
landå
landå
[landå´]
substantiv
~n ~er • en äldre typ av vagn med två motställda åksäten och suffletter
| Singular | |
|---|---|
| en landå | obestämd form |
| en landås | obestämd form genitiv |
| landån | bestämd form |
| landåns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| landåer | obestämd form |
| landåers | obestämd form genitiv |
| landåerna | bestämd form |
| landåernas | bestämd form genitiv |


