publicerad: 2015
landsmaninna
lands|man·inna
[‑in`a]
substantiv
~n ‑maninnor • jfr landsman
Singular | |
---|---|
en landsmaninna | obestämd form |
en landsmaninnas | obestämd form genitiv |
landsmaninnan | bestämd form |
landsmaninnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
landsmaninnor | obestämd form |
landsmaninnors | obestämd form genitiv |
landsmaninnorna | bestämd form |
landsmaninnornas | bestämd form genitiv |