publicerad: 2015
liktor
likt·or
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • i det forntida Rom: person med uppgift att skydda makthavare
Singular | |
---|---|
en liktor | obestämd form |
en liktors | obestämd form genitiv |
liktorn | bestämd form |
liktorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
liktorer | obestämd form |
liktorers | obestämd form genitiv |
liktorerna | bestämd form |
liktorernas | bestämd form genitiv |