publicerad: 2015
lucka
lucka
substantiv
~n luckor 1 mellanrum, tomrum2 dörrliknande anordning för tillslutning; utrymme innanför sådan anordning
Singular | |
---|---|
en lucka | obestämd form |
en luckas | obestämd form genitiv |
luckan | bestämd form |
luckans | bestämd form genitiv |
Plural | |
luckor | obestämd form |
luckors | obestämd form genitiv |
luckorna | bestämd form |
luckornas | bestämd form genitiv |