publicerad: 2015
lustigkurre
lust·ig|kurre
substantiv
~n ‑kurrar lustig kurre
Singular | |
---|---|
en lustigkurre | obestämd form |
en lustigkurres | obestämd form genitiv |
lustigkurren | bestämd form |
lustigkurrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lustigkurrar | obestämd form |
lustigkurrars | obestämd form genitiv |
lustigkurrarna | bestämd form |
lustigkurrarnas | bestämd form genitiv |