publicerad: 2015
lysa
lysa
verb
lyste ibl. prov. lös, lyst 1 utstråla ljus2 ⟨åld.⟩ kungöra – Alla sammansättn. med lys- hör till lysa 1.
Finita former | |
---|---|
lyser | presens aktiv |
lyses | presens passiv |
lyste (lös) | preteritum aktiv |
lystes | preteritum passiv |
lys | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att lysa | infinitiv aktiv |
att lysas | infinitiv passiv |
har/hade lyst | supinum aktiv |
har/hade lysts | supinum passiv |
Presens particip | |
lysande | |
Perfekt particip | |
en lyst + substantiv | |
ett lyst + substantiv | |
den/det/de lysta + substantiv |
lysa igenom
1 synas tydligt: bokens brister lyser igenom2 noggrant analysera: lysa igenom el. vanl. genomlysa ett problemInfinita former att lysa igenom infinitiv aktiv Presens particip igenomlysande Perfekt particip en igenomlyst + substantiv ett igenomlyst + substantiv den/det/de igenomlysta + substantiv
lysa upp
1 sprida ljus över: skenet lyste upp el. upplyste himlen2 få ett glatt ansiktsuttryckInfinita former att lysa upp infinitiv aktiv Presens particip upplysande Perfekt particip en upplyst + substantiv ett upplyst + substantiv den/det/de upplysta + substantiv