publicerad: 2015
märkpenna
märk|penna
substantiv
~n ‑pennor • till märka 2 penna
| Singular | |
|---|---|
| en märkpenna | obestämd form |
| en märkpennas | obestämd form genitiv |
| märkpennan | bestämd form |
| märkpennans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| märkpennor | obestämd form |
| märkpennors | obestämd form genitiv |
| märkpennorna | bestämd form |
| märkpennornas | bestämd form genitiv |


