publicerad: 2015
markörgrav
mark·ör|grav
substantiv
~en ~ar • vid skjutning; till markör 1
Singular | |
---|---|
en markörgrav | obestämd form |
en markörgravs | obestämd form genitiv |
markörgraven | bestämd form |
markörgravens | bestämd form genitiv |
Plural | |
markörgravar | obestämd form |
markörgravars | obestämd form genitiv |
markörgravarna | bestämd form |
markörgravarnas | bestämd form genitiv |