publicerad: 2015
martorn
mar|torn
substantiv
~en el. ~et • en växt
| Singular | |
|---|---|
| en martorn (ett martorn) | obestämd form |
| en martorns (ett martorns) | obestämd form genitiv |
| martornen (martornet) | bestämd form |
| martornens (martornets) | bestämd form genitiv |


