publicerad: 2015
maskning
mask·ning
substantiv
~en ~ar • till 2maska 1,2,3,4
Singular | |
---|---|
en maskning | obestämd form |
en masknings | obestämd form genitiv |
maskningen | bestämd form |
maskningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
maskningar | obestämd form |
maskningars | obestämd form genitiv |
maskningarna | bestämd form |
maskningarnas | bestämd form genitiv |