publicerad: 2015
materia
materia
[mate´ria]
substantiv
materien el. materian; pl. materier • ämne, innehåll
Singular | |
---|---|
en materia | obestämd form |
en materias | obestämd form genitiv |
materien (materian) | bestämd form |
materiens (materians) | bestämd form genitiv |
Plural | |
materier | obestämd form |
materiers | obestämd form genitiv |
materierna | bestämd form |
materiernas | bestämd form genitiv |