publicerad: 2015
mekaniker
mek·an·ik·er
[‑a´n‑]
substantiv
~n; pl. ~ • person som underhåller el. tillverkar maskiner o.d.
Singular | |
---|---|
en mekaniker | obestämd form |
en mekanikers | obestämd form genitiv |
mekanikern | bestämd form |
mekanikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
mekaniker | obestämd form |
mekanikers | obestämd form genitiv |
mekanikerna | bestämd form |
mekanikernas | bestämd form genitiv |