publicerad: 2015
minnesstörning
minn·es|stör·ning
substantiv
~en ~ar • till störning 3 minne 1
Singular | |
---|---|
en minnesstörning | obestämd form |
en minnesstörnings | obestämd form genitiv |
minnesstörningen | bestämd form |
minnesstörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
minnesstörningar | obestämd form |
minnesstörningars | obestämd form genitiv |
minnesstörningarna | bestämd form |
minnesstörningarnas | bestämd form genitiv |