publicerad: 2015
motlut
mot|lut
substantiv
~et; pl. ~ • uppförsbacke
Singular | |
---|---|
ett motlut | obestämd form |
ett motluts | obestämd form genitiv |
motlutet | bestämd form |
motlutets | bestämd form genitiv |
Plural | |
motlut | obestämd form |
motluts | obestämd form genitiv |
motluten | bestämd form |
motlutens | bestämd form genitiv |