publicerad: 2015
nördighet
nörd·ig·het
substantiv
~en ~er • ⟨vard.⟩ nördig
Singular | |
---|---|
en nördighet | obestämd form |
en nördighets | obestämd form genitiv |
nördigheten | bestämd form |
nördighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nördigheter | obestämd form |
nördigheters | obestämd form genitiv |
nördigheterna | bestämd form |
nördigheternas | bestämd form genitiv |
SAOL