publicerad: 2015
nagelbitare
nagel|bit·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bitarna 1 person som har för vana att bita på naglarna2 ⟨vard.⟩ spännande och nervös tillställning el. situation
Singular | |
---|---|
en nagelbitare | obestämd form |
en nagelbitares | obestämd form genitiv |
nagelbitaren | bestämd form |
nagelbitarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nagelbitare | obestämd form |
nagelbitares | obestämd form genitiv |
nagelbitarna | bestämd form |
nagelbitarnas | bestämd form genitiv |