publicerad: 2015
natriumvätekarbonat
natri·um·väte|karb·on·at
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er • bikarbonat
Singular | |
---|---|
en natriumvätekarbonat (ett natriumvätekarbonat) | obestämd form |
en natriumvätekarbonats (ett natriumvätekarbonats) | obestämd form genitiv |
natriumvätekarbonaten (natriumvätekarbonatet) | bestämd form |
natriumvätekarbonatens (natriumvätekarbonatets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
natriumvätekarbonater | obestämd form |
natriumvätekarbonaters | obestämd form genitiv |
natriumvätekarbonaterna | bestämd form |
natriumvätekarbonaternas | bestämd form genitiv |