publicerad: 2015
nattväktarstat
natt·väkt·ar|stat
substantiv
~en ~er • land där staten sköter bara det allra nödvändigaste t.ex. polis och militär
Singular | |
---|---|
en nattväktarstat | obestämd form |
en nattväktarstats | obestämd form genitiv |
nattväktarstaten | bestämd form |
nattväktarstatens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nattväktarstater | obestämd form |
nattväktarstaters | obestämd form genitiv |
nattväktarstaterna | bestämd form |
nattväktarstaternas | bestämd form genitiv |