publicerad: 2015
nummerordning
nummer|ordn·ing
substantiv
~en ~ar • till ordning 4 nummer 1
| Singular | |
|---|---|
| en nummerordning | obestämd form |
| en nummerordnings | obestämd form genitiv |
| nummerordningen | bestämd form |
| nummerordningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| nummerordningar | obestämd form |
| nummerordningars | obestämd form genitiv |
| nummerordningarna | bestämd form |
| nummerordningarnas | bestämd form genitiv |


