publicerad: 2015
obehaglighet
o|be·hag·lig·het
substantiv
~en ~er obehaglig
Singular | |
---|---|
en obehaglighet | obestämd form |
en obehaglighets | obestämd form genitiv |
obehagligheten | bestämd form |
obehaglighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
obehagligheter | obestämd form |
obehagligheters | obestämd form genitiv |
obehagligheterna | bestämd form |
obehagligheternas | bestämd form genitiv |