publicerad: 2015
odontolog
odonto·log
[‑lå´g]
substantiv
~en ~er odontologi
Singular | |
---|---|
en odontolog | obestämd form |
en odontologs | obestämd form genitiv |
odontologen | bestämd form |
odontologens | bestämd form genitiv |
Plural | |
odontologer | obestämd form |
odontologers | obestämd form genitiv |
odontologerna | bestämd form |
odontologernas | bestämd form genitiv |