publicerad: 2015
omsvängning
om|sväng·ning
substantiv
~en ~ar svänga 1
| Singular | |
|---|---|
| en omsvängning | obestämd form |
| en omsvängnings | obestämd form genitiv |
| omsvängningen | bestämd form |
| omsvängningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| omsvängningar | obestämd form |
| omsvängningars | obestämd form genitiv |
| omsvängningarna | bestämd form |
| omsvängningarnas | bestämd form genitiv |


