publicerad: 2015
oppositionsgrupp
op·pos·it·ions|grupp
substantiv
~en ~er opposition 1 grupp
Singular | |
---|---|
en oppositionsgrupp | obestämd form |
en oppositionsgrupps | obestämd form genitiv |
oppositionsgruppen | bestämd form |
oppositionsgruppens | bestämd form genitiv |
Plural | |
oppositionsgrupper | obestämd form |
oppositionsgruppers | obestämd form genitiv |
oppositionsgrupperna | bestämd form |
oppositionsgruppernas | bestämd form genitiv |