publicerad: 2015
optimum
opt·im·um
[åp´t‑]
substantiv
~et; pl. ~ • det bästa el. gynnsammaste möjliga
Singular | |
---|---|
ett optimum | obestämd form |
ett optimums | obestämd form genitiv |
optimumet | bestämd form |
optimumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
optimum | obestämd form |
optimums | obestämd form genitiv |
optimumen | bestämd form |
optimumens | bestämd form genitiv |