publicerad: 2015
ordentlig
ord·ent·lig
[‑en´t‑]
adjektiv
~t ~a
Positiv | |
---|---|
en ordentlig + substantiv | |
ett ordentligt + substantiv | |
den/det/de ordentliga + substantiv | |
den ordentlige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de ordentligare + substantiv | |
Superlativ | |
är ordentligast | |
den/det/de ordentligaste + substantiv |