SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
organiker
org·­an·­ik·­er [‑a´n‑] substantiv ~n; pl. ~ fack­man in­om organisk kemi
Singular
en organikerobestämd form
en organikersobestämd form genitiv
organikernbestämd form
organikernsbestämd form genitiv
Plural
organikerobestämd form
organikersobestämd form genitiv
organikernabestämd form
organikernasbestämd form genitiv